Nättidskrifter analyserade

Tidskrifter använder inte webben 2.0

Tidskrifterna använder inte webben fullt ut. Det är den mest kortfattade sammanfattningen av The Bivings Reports rapport ”The Presence of Magazines on the Internet” (nov. 2006).

handritad grej

I studien går författarna igenom USA:s upplagemässigt femtio största magasinens sajter för att utvärdera hur väl dessa använder sig av Webb 2.0-applikationer.

I rapporten görs det gällande att de amerikanska tidskrifterna, trots att de inte använder nätet fullt ut, slagit in på en mer effektiv väg än dagspressen. I stället för att kopiera den trycka utgåvans innehåll på nätet anstränger sig tidskrifterna för att publicera unikt, webbspecifikt och lättillgängligt material. Sajterna är alltså snarast att se som komplement till de trycka magasinen. Artikelutbudet är begränsat och redaktionerna puffar för att sälja prenumerationer via nätet. Och detta ses i rapporten som något positivt.

RSS ofta använd infångare

Nästan hälften, 48 procent, av alla studerade sajter har RSS-flöden. Och alla nättidskrifterna låter endast delar av innehållet ingå i RSS-tjänsten. Enligt rapportens skribenter indikerar det att tjänsten används för att locka in besökare på sajten. Det i stället för att göra sitt material tillgängligt på flera olika sätt. Det är också intressant att notera att ingen tidskrift låter annonser ingå i RSS-flödet.

Forum förenar besökarna

Möjligheten att kommentera eller att deltaga i ett forum finns på 46 procent av nättidskrifterna. Det är framför allt bland dammagasinen som den här formen av återkoppling och samtal är vanliga. Vanligen måste besökaren registrera sig för att själv få kommentera – läsningen är dock fri.

Bloggarna sprider sig

Det blir allt vanligare med att tidskrifterna låter en eller flera reportrar blogga. 38 procent av sajterna tillhandahåller åtminstone en reporterblogg.

Fler än en tredjedel kräver registrering

Nättidskrifterna kräver ofta någon form av registrering. 38 procent av de studerade 50 titlarna för att vara exakt. Till skillnad från dagstidningarnas nätupplagor tillåter tidskrifterna besökarna att läsa artiklarna på nätet utan någon form av registrering. Det är vanligen skälet till registrering hos dagspressen. I stället är det till forum som tidskrifterna kräver registrering och det i kontrollsyfte snarare än en önskan om demografiska kunskaper om läsarna.

Andra tjänster som podcasts, webb-tv och artikelkommentarer är mindre vanliga. Och det är anledningen till att rapportens författare menar att tidskrifterna fortfarande har stora möjligheter att utveckla sina näteditioner.

Tjänster på USA:s 50 största tidskrifters sajter (andel av population)

Tjänst Andel tidskrifter som erbjuder tjänsten
RSS-flöde 48%
Anslagstavla 46%
Registrering 38%
Blogg 38%
Webb-tv 34%
Kommentera blogg 32%
Externa länkar 16%
Bokmärke 14%
Podcast 14%
Mobilversion 12%
Artikelkommentarer 8%
Tags 6%
RSS-flöde med reklam -

Källa: Analyzing the Presence of American Magazines on the Internet (bearbetad).

Läs mer om rapporten och ladda ner den utan extra kostnad på Bivings Reports egen sajt.

Enligt Wikipedia används RSS ”för att tillhandahålla förkortningar av eller det fullständiga innehållet i en webbaserad text tillsammans med en permalänk till den fulla versionen på webben, en så kallad syndikering.” Läs mer om RSSWikipedia.
.

  • Tipsa någon om sidan!

    Du kan skicka en länk till den här sidan via e-post. Fyll i ditt namn och mottagarens e-post så sköter vi resten »



Om alltomtidskrifter.se

Allt om tidskrifter ska vara den självklara källan för fakta och undersökningar om tidskrifter samt effektiv annonsering.

Vi vill erbjuda dig material om svenska och utländska trender, undersökningar, fallstudier, nyheter om tidskrifter, tidskriftsannonsering och annan relevant marknadskommunikation.

Därtill tillhandahåller Allt om tidskrifter ett arkiv med undersökningar och fakta. Innehållsligt behandlas populärpress, fackpress och kulturtidskrifter.

Allt om tidskrifter utges av Sveriges Tidskrifter, Sveriges största branchorganisation inom medievärlden.

Läs mer