Wireds chefredaktör Chris Anderson har sett tidskrifternas framtid. I ett tal vid American Association of Advertising Agencies’ Transformation Conference i San Francisco i förra veckan, lovprisade Chris Anderson de möjligheter som iPad och andra kommande läsplattor/tabletdatorplattformar erbjuder tidskriftsförlagen. Detta framgår av en artikel från Mediaweek.

Wired har under sex månader arbetat med att skapa en läsplatteversion av sin tidskrift, och målet är att kunna lansera den i maj: ”Vi har letat efter ett sätt att göra det bättre, och den goda nyheten är att jag tror att vi hittat det”, säger Anderson.

Enligt Anderson förlorar dagens nätupplagor av tidskrifterna många av de styrkor som de tryckta versionerna har. Men med läsplattor blir det tvärtom: Funktioner som 360-gradersvyer, iPhone-liknande skärmglidande och skiktning av bild- och textlager bidrar alla till att göra användarupplevelsen avsevärt mer spännande än på webben, menar han. Läs hela artikeln här

Den totala reviderade TS-upplagan för tidskrifter 2009 blev 21 612 100 exemplar (22 328 400 exemplar om titlar med TS-distribution inkluderas). Jämfört med 2008 är det en minskning med 2,3%. Den totala TS-upplagan har ökat sedan år 2001, med undantag för år 2005 då Vår bostad, med en upplaga på drygt 900 000 exemplar, lades ner.

Den här minskningen bör ses i ljuset av den ekonomiska krisen och vad den inneburit i minskade annonsintäkter för förlagen. Majoriteten av titlarna har i själva verket gjort mycket små nedjusteringar av upplagan, vilket snarast skvallrar om kostnadskontroll genom upplagetrimning. Prenumerationskampanjer, som är lönsamma först på flera års sikt, ställs in för att förbättra lönsamheten.

Nya titlar går starkt

427 titlar ingår i 2009 års revision, vilket är en minskning med 2,5% jämfört med året innan. 38% av de reviderade titlarna visar oförändrad eller ökad upplaga. Bland titlar som ökar märks bland andra Plaza Kvinna (+9 200 ex) och Plaza Interiör (+6 200 ex), Vårt nya Hus (+8 000 ex), Fokus (+6 400 ex), Allt om historia (+4 600 ex), Laga Lätt (+4 500 ex), Lantliv (+3 800 ex), M-magasin (+3 100 ex) och Svensk Damtidning (+1 300 ex). Många av de titlar som ökar är relativt nya på marknaden. Både Fokus, Laga Lätt och M-Magasin är yngre än 5 år. Det finns alltså all anledning för förlagen att fortsätta satsa på nylanseringar.

Samtidigt med TS-upplagan offentliggörs de totala räckviddssiffrorna för 2009. Den totala nettoräckvidden för tidskrifter var 6 700 000 läsare. Det innebär att 93% av svenskarna är tidskriftsläsare. Jämfört med helår 2008 är det en ökning med 37 000 läsare.

Läsplattan har snabbt blivit populär i USA, där Amazons Kindle nu är en bestseller. Och Läsplattan har goda möjligheter att nå framgång även på den svenska marknaden. Enligt det svenska analysföretaget IT Research såldes det totalt 2 000 enheter på den svenska marknaden under år 2009. Denna siffra väntas öka till 30 000 sålda enheter under år 2010, vilket motsvarar en ökning med 1400%.

Tillväxten väntas bli fortsatt stark under de närmaste åren. Fler och fler tillverkare lanserar nu nya produkter samtidigt som antalet digitala böcker och tjänster ökar snabbt. Förutom funktionen som bokläsare har läsplattan även en stor potential som integrerad IT-produkt med digitala tjänster.

IT Research ser en stark tillväxtspotential inom bl.a. undervisning, söktjänster, digitala läseklubbar och chat med författare. Till detta kommer även Bibliotekens lånefunktion. I förlängningen ser IT Research dessutom en marknad för digitala tidskrifter, mediatjänster samt nya kommersiella tjänster. Dessutom har läsplattan en positiv miljöprofil.

Papperstidningen blir mindre omfattande och mera exklusiv. Den blir dyrare och mer påkostad. Det här fastslår den välkände astrologen Heikki Vesa efter att ha konsulterat stjärnorna. På bloggen tidningstankar lägger han ut texten om DN:s, Aftonbladets och damtidningarnas framtid.

TNS Sifos senaste rapport Orvesto Konsument 2009:3 visar att hela 93 procent av Sveriges befolkning läser en tidskrift regelbundet. Det innebär en ökning med 0,3 procent jämfört samma period i fjol. Hela 6 702 000 svenskar (15-79 år) läser alltså en eller flera tidskrifter.

Lina Haskel

Också jämfört med tredje tertialet 2007 ser vi en ökning, och då med 0,7 procent. Även om ökningarna är små, visar de att tidskriftsläsandet som mediekonsumtion fortfarande har en mycket stark ställning. Inte ens de senaste årens lågkonjunktur har påverkat svenskarnas tidskriftsläsande negativt.

Nya titlar går starkt

Ett exempel på ett segment som fortsätter att öka är populärhistoriska magasin: titlarna Populär Historia, Världens Historia och Allt om Historia ökar sin sammanlagda räckvidd med drygt 6 procent. Flera nya tidskrifter, som Chic, Filter, Fokus och M-magasin, visar också upp positiva siffror.

– Att tidskrifternas räckvidd fortsätter att ligga på 93 procent är naturligtvis imponerande, men egentligen inte förvånande. Tidskriftsläsandet har historiskt sett visat sig gå relativt opåverkat genom lågkonjunkturer. Det är också glädjande att se att många nya titlar ökar sin räckvidd, säger Kerstin Neld, vd på Sveriges Tidskrifter.

Läs mer om Orvestosiffrorna på Dagens Media, Resumé samt Medievärlden.

Next Issue Media, det nya digitala samarbetet mellan de amerikanska storförlagen Time Inc, News Corp, Meredith, Hearst och Condé Nast, har nyligen lanserat en egen sajt. Projektets mål är bland annat att skapa en standard för digitala distributionsformer och att skapa hållbara affärsmodeller.

Syftet med den nya sajten är att marknadsföra samarbetet och det främst till branschen.

Dessutom har projektetföretagets vd, John Squires, öppnat en kommenterande blogg via Wordpress.

Läs mer om projektet.

Bild: Next Issue Media

Det blev ingen iTablet eller en iSlate. Det blev en iPad. Efter de enorma förväntningar som fanns på den nya tingesten andas en stor del av de första kommentarerna besvikelse. Var det inte mer än så?

“Vi önskar starta 2010 med att introducera en i sanning magisk och revolutionerande produkt”, sa Steve Jobs under det stort upplagda Apple-evenemanget i USA.

Vad var det då? Tja, den nya iPad 1.0 mäter 24 cm, är 19 cm hög och 1,3 cm tjock samt väger 680-730 g. Med den kan användaren surfa på nätet, spela spel, skicka mejl, titta på foton och filmer samt inte minst läsa böcker och tidningar. Och priset för den billigaste modellen hamnar på 499 dollar (ca 3 700 kr).

Se Steve Jobs presentera iPad via YouTube. Eller läs vad Anders Mildner, SvD, anser om apparaten.

Bland kommentarerna noterar Sydsvenskan att Jobs överträffade förväntningarna, DN relaterar till de skyhöga förväntningarna och NyTeknik väljer att karakterisera den som en pekdator.

I amerikansk press menar man att intresset inför iPad:n endast överträffas av det inför Moses stentavlor.

Foto: Lina Haskel

Statens kulturråd har beslutat att stödja 102 kulturtidskrifter under 2010. Och det med ett produktionsstöd omfattande 17 340 000 kr, enligt ett pressmeddelande Kulturrådet offentliggjort.

Årets produktionsstöd, som innebär en ökning om 200 000 kr, är fördelat efter idag gällande regler. En ny förordning är i dagarna ute på remiss. Om utredningens förslag går igenom skulle den innebära förändringar av vilka som kan få stöd under 2011.

Sex nya får stöd

Bland de 102 titlar som för stöd finns sex debutander. Somalitimes, Ordfront Magasin, Opus, Meänmaan aviisi, Det grymma svärdet och Faktum har tidigare inte åtnjutit produktionsstöd.

Produktionsstödet till tidskrifterna är på mellan 15 000 kr och 600 000 kr.

Något färre sökte stöd

127 tidskrifter ansökte om stöd, vilket är en liten minskning mot förra året då 133 tidskrifter sökte. 2009 beviljades 103 tidskrifter stöd, det vill säga en mer än i år.

Kulturrådet har också beslutat om stöd till nättidskrifter. 16 nättidskrifter får stöd om sammanlagt 865 000 kronor.

Läs hela pressmeddelandet från Kulturrådet.

Foto: Lina Haskel

Bokbranschen har haft det sedan 1970-talet och detaljhandeln har det i allt större utsträckning. De har bok- och kundklubbar.

Det multinationella förlaget Hachette har sedan en tid tillbaka läsarklubbar i Storbritannien. Och de har utvecklats så pass bra att man exporterar idén till USA. Det rapporterar branschmagasiet Folio.

Tanken är att klubbarna ska erbjuda läsarna rabatter i butiker, filmvisningar, vinprovning och magasinsprenumerationer på flera plattformar. Avsikten är att öka läsarnas engagemang för magasinen och locka nya läsare.

“Vi ser internt en förändring från att vara endast ett mediebolag till att vara ett medie- och servicebolag för våra konsumenter. Vi vill identifiera deras intressen och behov för att bättre kunna motsvara deras behov bortom magasinet, webben och mobilen”, säger Philippe Guelton på Hachette till FolioMag.com

Läs mer om Hachettes förväntningar på sina nya läsarklubbar.

Foto: Anette Lindfors Persson

Nu när 00-talet är lagt till handlingarna kan det utan prut konstateras att det bjöd på ett stort antal nya tidskrifter. Enligt Posten tidningsregister så startades det 1 269 st mellan 2000 och 2009. Det betyder att det årliga genomsnittet hamnar på 127 titlar.

Omsättning på titlar

En tydlig förändring som skett under de senaste 10-15 åren är att den enskilda tidskriftens tänkta livslängd har minskat. När en titel lanserades för 30-40 år sedan var avsikten att den skulle finnas även om både 10, 15 och 20 år. Numer lanseras många titlar med en tänkt livstid på kanske två tre år. Det gäller naturligtvis inte alla titlar.

Den här förändringen är tydligt noterbar i Postens siffror. Det totala nettotillskottet 2001-2009 (saknar uppgifter om nedlagda titlar 2000) hamnar på två titlar.

Krönet på antalet nettotillskott nåddes enligt Postens siffror åren 2004-2006 då plussiffrorna var 50, 66 respektive 64 titlar. Bottennoteringen med störst nettounderskott ägde rum under it-krisens 2001. Minus 68 titlar.

Källa: Posten